Varje meter gågata syns i fastighetspriset

Planer på en ny gågata brukar väcka debatt. Handlarna oroar sig för kunderna som kommer med bil, och planerarna pekar på att den som går stannar längre och handlar mer. Ny svensk forskning ger diskussionen siffror: vad gågator är värda för fastigheterna runt omkring, mätt med data från hela landet.

En nationell studie från HFI

Studien är gjord av Oana Mihaescu, forskningschef vid Handelns Forskningsinstitut (HFI) i Stockholm, och publicerades i Town Planning Review 2026. Mihaescu har också lett ett forskningsprojekt vid HFI om hur gågator påverkar företagsmixen, företagens tillväxt och attraktiviteten i området runt omkring, finansierat av Hakon Swenson stiftelsen.

Artikeln konstaterar att gågators effekt på fastighetsvärden är lite utforskad. För att skatta den kombinerade Mihaescu tre rikstäckande svenska databaser och jämförde fastighetspriserna i områden där gågator förlängts eller kortats med en kontrollgrupp, före och efter förändringen. Upplägget fångar effekten åt båda hållen, för kommersiella fastigheter och för bostäder.

Vad studien visar

• Varje extra tio meter gågata höjde priset på kommersiella fastigheter inom 500 meter med 9,75 %, ungefär 980 kronor per kvadratmeter.
• Bostäderna inom samma avstånd steg med 2,77 %, ungefär 869 kronor per kvadratmeter.
• Varje tio meter som togs bort sänkte priset med 8,16 % för kommersiella fastigheter och med 2,88 % för bostäder.
• Effekterna avtar med avståndet till gågatan.

Artikeln förklarar också varför: gågator lockar konsumenter, företagen vill finnas där konsumenterna finns, och efterfrågan på både lokaler och bostäder ökar. I procent räknat är effekten störst för kommersiella fastigheter.

För en kommun betyder det att ett beslut om att förlänga eller korta en gågata också påverkar värdet på fastigheterna runt omkring. För fastighetsägare i en stadskärna ger studien en siffra att ta med sig in i samtalen om hur gatan ska användas och utvecklas.

Madrid: företagens bild

En studie från Madrid, publicerad i European Transport Research Review den 28 september 2026, ser på samma slags förändring från gatunivå. Forskare vid Universidad Politécnica de Madrid intervjuade företag i två områden som gjorts om till gågator i stor skala, Puerta del Sol och Plaza de Olavide: butiker, barer, restauranger, hotell och tjänsteföretag som frisörer. Den första omgången genomfördes 2023, strax efter omvandlingen, och den andra två år senare.

• 2023 uppgav 16 % av företagen att försäljningen hade ökat. 2025 var andelen 57 %.
• Under samma period fäste företagen mindre vikt vid att kunderna fått svårare att komma med bil.
• När företagen 2025 fick bedöma vad som påverkat försäljningen gav de högst betyg åt fler fotgängare på gatan.

Nöjdheten med omvandlingen var hög redan strax efter förändringen och ännu högre två år senare. Med ett femtiotal intervjuade företag i varje omgång kompletterar Madridstudien den svenska: den ena visar effekten på fastighetsvärden i ett helt land, den andra hur företagen längs gatan upplevde förändringen.

Nästa steg: följ flödena över tid

Båda studierna pekar på samma sak: gågator drar folk. Den svenska studien bygger sin förklaring på det, och företagen i Madrid gav fler fotgängare störst betydelse för försäljningen. För en kommun eller fastighetsägare som vill bygga vidare på resultaten lokalt kan mätning av besöksflöden vara ett naturligt nästa steg.

Med en baslinje från tiden före en förändring och löpande mätning efteråt går det att följa hur en gågata utvecklas: vilka sträckor som drar flest besökare, hur flödena varierar över veckan och säsongerna, och var besökarna kommer ifrån. För städer och kommuner är det ett sätt att följa upp en ny gågata år för år, ungefär som när man mäter effekten av event och kampanjer. För fastighetsbolag kan samma data vara ett stöd i hyresförhandlingar. När Västerås mätte sin stadskärna visade det sig att den mest besökta gatan inte var den som alla hade trott, och det fyndet förändrade skyltfönster, entréer, fastighetsvärden och hyresnivåer.

Mätning i det offentliga rummet måste skydda dem som mäts. Bumbee Labs mäter anonymt och redovisar statistik om platser, aldrig om personer, med den enda metoden för besöksmätning i Europa som är godkänd av en dataskyddsmyndighet. Mer om hur det fungerar finns i GDPR och trafikmätning i det offentliga rummet, och om mätning i stadskärnor i besöksanalys för stadskärnor.

Källor

• Mihaescu, O. (2026). Reconquering the city: A difference-in-differences estimation of the effect of pedestrianisation on the attractiveness of urban areas. Town Planning Review, 97(5), 481–506. https://doi.org/10.3828/tpr.2025.52
• Brownrigg-Gleeson, M. L., Monzon, A., Lopez-Carreiro, I., & Al Suleiman, S. (2026). Shaping business satisfaction with pedestrianisation: Evidence from Madrid (Spain). European Transport Research Review, 18, article 87. https://doi.org/10.1186/s12544-026-00846-w
• Handelns Forskningsinstitut (HFI). Vilken effekt har gågator på företagsmix, tillväxt och områdets attraktivitet? Forskningsprojekt 2021–2023, projektledare Oana Mihaescu, finansierat av Hakon Swenson stiftelsen. https://hfi.se/omraden/who-will-walk-500-miles-effects-of-pedestrianization-for-retailing-and-hospitality-firms/