Flödesanalys för tågstationer: styr stationen efter uppmätta flöden

Flödesanalys för tågstationer mäter hur resenärerna rör sig genom en station kring tidtabellen: vilka entréer och korridorer de använder, var en perrong fylls och var de väntar. Drift, handel och planering kan sedan arbeta utifrån samma uppmätta dataserie. Bumbee Labs är företaget bakom den enda metoden för besöksmätning i Europa som är godkänd av en dataskyddsmyndighet.

Kort sammanfattning

• Resenärsflöden på en tågstation mäts zon för zon: entréer, korridorer, perronger, uppehållstid och toppar per timme och dag.
• Wi-Fi körs oftast på stationens befintliga nätverk, med LiDAR eller 3D-sensorer där precisionen är viktig.
• Sju frågor nedan handlar om perrongbelastning, dagliga besökssiffror för stationen, folkmassan när spåret visas, butikerna, omledd trafik, tidtabellsändringar och byten.
• En kort lista tar upp sju mindre frågor, och ett avslutande avsnitt nämner den stationsägare som använder metoden.

Vilka frågor om resenärsflöden ställer operatörer av tågstationer?

Hur full blir perrongen, och hur byggs toppen upp?

Perrongbelastning är antalet resenärer på en perrong, och toppen är hur det antalet stiger mot de mest belastade timmarna. Wi-Fi mäter belastningen på själva perrongerna, med LiDAR eller 3D-sensorer där exakta räkningar behövs, och siffror för beläggning per perrong visar vilka perronger som fylls först och när.

Kan vi få besökssiffror för stationen varje dag i stället för en uppskattning per år?

Ja. En tågstation kan få besökssiffror som en daglig serie, med standardmåtten tillgängliga dagen efter besöket. Wi-Fi räknar besök och flöden över hela stationen. Serien visar toppar och dalar per timme, dag, vecka och säsong, och ordlistans post om Footfall / besöksantal definierar vad som räknas.

Vad händer i hallen när spåret visas på tavlan?

Resenärerna på en tågstation väntar i hallen och rör sig samtidigt när spåret visas, så folkmassan byggs upp på väg mot perrongen. Wi-Fi mäter uppbyggnaden som flöden och uppehållstid i hallen, och LiDAR eller 3D-sensorer ger exakta räkningar där det behövs. Heatmaps över stationshallen visar var folkmassan samlas och åt vilket håll den rör sig.

Hur många minuter tillbringar resenärerna på stationen mellan tågen, och var?

Butikerna på en tågstation säljer under den tid resenärerna har mellan ankomst och avgång. Wi-Fi mäter uppehållstid i hallen och på perrongerna, och flödet förbi varje butiksfasad visar var resenärerna väntar och var de skyndar förbi. Då kan placering, hyror och öppettider följa uppmätta minuter.

Vart tar resenärerna vägen när spårarbeten och ersättningsbussar leder om trafiken?

Spårarbeten flyttar flödena på en tågstation till andra entréer och korridorer, i flera veckor i taget. Besöksräkning via Wi-Fi, med LiDAR eller 3D-sensorer där precisionen är viktig, mäter varje entré och korridor på samma sätt före, under och efter arbetena. När du jämför de tre perioderna ser du vart resenärerna tog vägen.

Vad gjorde den nya tidtabellen med våra resenärstoppar?

En ny tidtabell flyttar ankomsttopparna på en tågstation, och effekten syns bara om samma mätningar görs före och efter. Mät flöden och perrongbelastning vid samma punkter under veckorna kring ändringen och jämför dem sedan med den tidigare baslinjen, med riktmärkning av besök på stationen.

Hur rör sig resenärerna mellan tåg, tunnelbana och buss inne i vår station?

Ett byte på en tågstation är vägen från en perrong eller entré till nästa. Wi-Fi mäter de anonyma vägarna mellan zoner över hela stationen, och LiDAR-baserad besöksräkning ger exakta räkningar vid de förbindelser där precisionen är viktig. Tillsammans mäter de flödet mellan trafikslagen inne på stationen.

Vilka mindre frågor besvarar besöksdata från stationen?

• Hur fördelar sig resenärerna mellan våra entréer och korridorer? Flöden per entré och korridor visar vilka vägar som bär belastningen över dagen och veckan.
• Ska stationens butiker och service ha öppet till första och sista tåget? Besöken utanför ordinarie öppettider visar hur många resenärer som är där, och ägaren beslutar om öppettiderna med det som underlag.
• Döljer dygnsmedelvärden topparna när tågen anländer i skurar? Toppar och dalar per timme och dag visar när belastningen är som högst. Ett medelvärde över hela dagen jämnar ut dem.
• Hur nära sin gräns kommer en perrong vid toppen? Perrongbelastning per timme visar hur full den blir, och gränsen sätter operatören själv.
• Hittar resenärerna från entrén till perrongen? Vägar och flöden mellan entréer, korridorer och perronger visar vilka vägar människor tar, som underlag för skyltning och vägvisning.
• Används väntsalen, och när ska den vara öppen? Besök och beläggning per timme visar när resenärerna väntar inomhus, så att öppettiderna kan följa användningen.
• Vi driver flera regionala stationer. Vad mäter vi på var och en? Varje station får samma mått: flöden, uppehållstid och toppar, med en egen serie per timme och dag.

Vilka metoder mäter resenärsflöden på en tågstation?

Wi-Fi-räkning körs oftast på stationens befintliga nätverk, och LiDAR eller 3D-sensorer läggs till vid de punkter där en exakt räkning eller ett kömått behövs. Samtliga anonymiserar vid källan, lagrar inga bilder på personer och skapar ingen persondata. Dataleveranserna listar standardmåtten, och Så räknar du besökare jämför metoderna.

Signalerna anonymiseras vid källan och persondata raderas oåterkalleligt, så kvar blir bara anonym, aggregerad statistik. Godkännandet som nämns ovan kommer från IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, och gäller dataskydd.

Vilken stationsägare använder metoden?

Jernhusen, som äger stationen, använder metoden på Stockholms Central. Sidan om knutpunkter för kollektivtrafik handlar om stationen som helhet.

Kom igång

En station kan oftast börja på sitt befintliga Wi-Fi-nätverk och lägga till LiDAR eller 3D-sensorer där precisionen är viktig. Boka en demo så visar vi hur mätningen ser ut för en station som liknar din.