Färre timmar, samma kunder: vad forskningen säger om underbemanning i butik
När lönekostnaderna stiger är butikstimmarna ofta det första som krymper. Forskningen visar att en timme som stryks i toppen kostar mer än en som stryks under en lugn stund, och att kostnaden skiljer sig mellan butiker.
På den här sidan
Arbetet på butiksgolvet är krävande. Kunderna kan vara arga, musiken står på och personalen ska vara tillgänglig hela tiden. Folkhälsovetaren Lina Ejlertsson vid Lunds universitet pekar i dagligvaruhandelns branschtidning Fri Köpenskap (28 oktober 2026) på att butikspersonal har sämre möjligheter till återhämtning än många andra yrkesgrupper. Samtidigt stiger personalkostnaderna, och timmarna i butik är den kostnad som går snabbast att ändra. I Storbritannien sa mer än hälften av handelns ekonomichefer i februari 2026 att de tänkte dra ner på timmar och övertid under det kommande året, enligt en enkät från branschorganisationen British Retail Consortium.
Frågan som forskningen om butiksdrift har studerat i mer än tio år är snävare. Om timmar måste bort, vilka timmar ska det vara, och i vilka butiker?
Underbemanningen gömmer sig i toppen
I försäljningsdata är underbemanning svår att se. En butik som hade för lite folk på golvet klockan fem registrerar ändå det den sålde, och besökarna som gick utan att få hjälp lämnar inga spår i kassan.
Vidya Mani, Saravanan Kesavan och Jayashankar Swaminathan löste det genom att kombinera tre dataserier per timme från 41 butiker i en stor detaljhandelskedja: besök, försäljning och arbetstimmar. Med en modell byggd på köteori räknade de fram en riktnivå för bemanningen i varje butik och jämförde den med det som faktiskt var schemalagt. Alla 41 butiker var systematiskt underbemannade under en topp på tre timmar. Enligt författarna skulle både försäljning och lönsamhet öka märkbart om underbemanningen togs bort. Prognosfel och schemaregler förklarade en del av glappet.
Om toppen redan är underbemannad tar en generell neddragning timmar från den period där de gör mest nytta.
Fler besökare ger inte automatiskt mer försäljning
I en tidigare studie delade Olga Perdikaki och samma två medförfattare upp försäljningen i en klädkedja i konverteringsgrad (köp per besökare) och snittköp. Försäljningen ökade med besöken, men allt mindre för varje extra besökare, och bemanningen avgjorde hur mycket av de extra besöken som blev försäljning. Konverteringen föll när besöken ökade. Lägre konvertering hängde dessutom ihop med svagare tillväxt i besöken längre fram, vilket tyder på att kunder som går utan att få hjälp kommer tillbaka mer sällan.
Det ger en praktisk varningssignal. När konverteringen sjunker under veckans mest besökta timmar tappar butiken troligen kunder, oavsett vad försäljningssiffran säger. Besök och försäljning berättar olika historier, och det är i glappet mellan dem som bemanningen syns.
Samma timme är värd mer i vissa butiker
Många kedjor sätter personalbudgeten i proportion till prognostiserad försäljning. Marshall Fisher, Santiago Gallino och Serguei Netessine ifrågasatte den regeln. Tillsammans med en stor specialkedja uppskattade de hur intäkterna reagerade på bemanningen i varje butik, med hjälp av slumpmässiga avvikelser mellan planerade och faktiska timmar, och införde sedan butiksspecifika bemanningsnivåer. I 168 butiker under sex månader ökade intäkterna med 4,5 procent.
Effekten av bemanningen skilde sig kraftigt mellan butikerna och var störst där den potentiella efterfrågan var hög, konkurrensen fanns nära och butikschefen var erfaren. En enhetlig neddragning på tio procent per butik kostar alltså väldigt olika mycket i olika butiker.
Men jaga inte varje topp
Två studier sätter gränser för hur nära schemat bör följa besökskurvan.
Kesavan, Bradley Staats och Wendell Gilland gick igenom två års data från 445 butiker och fann ett omvänt U-samband mellan andelen tillfälligt anställda eller deltidsanställda och försäljning och vinst. Lite flexibilitet hjälpte, men för mycket skadade.
Hos Gap genomförde Kesavan och kollegor ett randomiserat fältförsök i 28 butiker i San Francisco och Chicago. Schemana blev mer stabila, förutsägbara och tillräckliga, och de anställda fick mer inflytande över dem. Produktiviteten i butikerna steg med 5,1 procent, genom 3,3 procent högre försäljning och 1,8 procent färre arbetstimmar. Författarna förklarar effekten med att arbetet i butiken blev bättre utfört. Ett schema som ändras varje vecka lägger till belastning i ett jobb som redan är tungt.
Vad forskningen sammantaget säger
Studierna talar emot att stryka lika stor andel timmar överallt. Det lönar sig att flytta timmar innan man tar bort dem, eftersom underbemanning kostar mest i toppen och lönekostnaden är lättast att hämta hem under de lugna timmarna. Neddragningen fungerar bättre butik för butik, när samma arbetstimme ger mer i vissa butiker än i andra. Ett fast schema kan täcka de lugna timmarna, med förstärkning planerad kring toppar som återkommer i stället för efter varje ny prognos. Och en sjunkande konverteringsgrad under veckans mest besökta timmar är den tydligaste signalen på att neddragningen har gått för långt.
Historiska besöksdata räcker långt. I en studie av en klädkedja byggde Hsiao-Hui Chuang, Rogelio Oliva och Olga Perdikaki en bemanningsregel som utgick från tidigare besök. I simuleringar kom den inom 0,5 procent av den vinst som perfekt kunskap om besöken hade gett när flödet var stabilt, och inom 2,5 procent när det varierade kraftigt.
Besökare mot bemannade timmar
Alla studierna bygger på samma data: besökare per timme bredvid bemannade timmar per timme, butik för butik. De flesta handlare har den andra serien och försäljningen, men inte den första.
Anonym besöksräkning fyller den luckan. Med antal besökare per timme och butik syns kvoten mellan personal och besökare, de återkommande topparna skiljer sig från tillfälliga toppar och effekten av en schemaändring går att följa upp veckan efter. Bemanningsplanering med besöksdata visar hur det går till i praktiken, och besökens dolda veckorytm handlar om mönstret bakom schemat. Mätningen bygger på anonym, aggregerad statistik från en metod som är godkänd av en dataskyddsmyndighet.
Källor
- Mani, V., Kesavan, S., & Swaminathan, J. M. (2015). Estimating the impact of understaffing on sales and profitability in retail stores. Production and Operations Management, 24(2), 201–218. https://doi.org/10.1111/poms.12237
- Perdikaki, O., Kesavan, S., & Swaminathan, J. M. (2012). Effect of traffic on sales and conversion rates of retail stores. Manufacturing & Service Operations Management, 14(1), 145–162. https://doi.org/10.1287/msom.1110.0356
- Fisher, M., Gallino, S., & Netessine, S. (2021). Setting retail staffing levels: A methodology validated with implementation. Manufacturing & Service Operations Management, 23(6), 1562–1579. https://doi.org/10.1287/msom.2020.0917
- Kesavan, S., Staats, B. R., & Gilland, W. (2014). Volume flexibility in services: The costs and benefits of flexible labor resources. Management Science, 60(8), 1884–1906. https://doi.org/10.1287/mnsc.2013.1844
- Kesavan, S., Lambert, S. J., Williams, J. C., & Pendem, P. K. (2022). Doing well by doing good: Improving retail store performance with responsible scheduling practices at the Gap, Inc. Management Science, 68(11), 7818–7836. https://doi.org/10.1287/mnsc.2021.4291
- Chuang, H. H.-C., Oliva, R., & Perdikaki, O. (2016). Traffic-based labor planning in retail stores. Production and Operations Management, 25(1), 96–113. https://doi.org/10.1111/poms.12403
- Westesson, K. (2026, 28 oktober). Därför dränerar butiksgolvet personalen – och så löser du det. Fri Köpenskap. https://www.fri-kopenskap.se/article/view/1253564/darfor_dranerar_butiksgolvet_personalen_och_sa_loser_du_det
- British Retail Consortiums enkät till handelns ekonomichefer, februari 2026, enligt Retail Gazette. https://www.retailgazette.co.uk/blog/2026/02/staffing-cull-on-the-horizon-for-brc
Nyfiken på hur det skulle se ut för din plats?
Vanliga frågor
Kostar underbemanning verkligen försäljning?
Ja, enligt forskningen, och framför allt i topparna. En studie av 41 butiker i en kedja kombinerade besök, försäljning och arbetstimmar per timme. Samtliga butiker var systematiskt underbemannade under en topp på tre timmar, och om underbemanningen togs bort skulle både försäljning och lönsamhet öka. De timmar som betyder mest är de när flest besökare är i butiken.
Ska bemanningen följa besöksflödet timme för timme?
Bemanning efter besöken hjälper, men forskningen visar också gränser. I en studie av 445 butiker hängde för stor andel tillfälligt anställda och deltidsanställda ihop med lägre försäljning och vinst, och i ett randomiserat försök hos Gap gav stabilare och mer förutsägbara scheman högre produktivitet. Det praktiska svaret är ett stabilt grundschema som täcker de lugna timmarna och planerad förstärkning i de återkommande topparna.
Varför inte bemanna i proportion till prognostiserad försäljning?
För att samma arbetstimme är värd olika mycket i olika butiker. När en kedja införde butiksspecifika bemanningsnivåer i 168 butiker varierade effekten på intäkterna kraftigt. Den var störst i butiker med hög potentiell efterfrågan, konkurrens i närheten och erfarna butikschefer. En enhetlig regel för alla butiker lämnar intäkter på bordet i vissa och slösar lönekostnad i andra.
Vilka data behövs för att se var timmarna saknas?
Besökare per timme bredvid bemannade timmar per timme, butik för butik. Försäljningen räcker inte, eftersom kassan bara registrerar dem som köpte. Besöksräkningen visar också dem som kom in och gick utan att handla, och det är där underbemanningen syns.